Vårfruberga, ett sorgligt exempel på konsekvenser av skolsystemet
Svenskt skolsystem är unikt i världen, endast här har företag rätt att ta ut vinst ur skolverksamhet. Miljöpartiet är övertygade om att det finns en anledning till att vi är så ensamma. Det är helt enkelt för att det är ett system som motverkar det grundläggande syftet med utbildningssystemet; likvärdig utbildning för hela befolkningen.
I den här artikeln fördjupar vi oss inte i vinst-frågan, så snart regeringsbildningen är klar kommer de första stegen att tas för att förbjuda vinst. Debatten kring Vårfruberga skola synliggör dock ytterligare en problematisk aspekt kring olikvärdigheten gällande ekonomiska förutsättningar för fristående aktörer och den kommunala skolan. För transparensens skull ska tilläggas att Miljöpartiet inte sitter i nämnden och därför inte har haft möjlighet att påverka eller delta i beslutet.
Varje barn i Sverige har med sig en liten pengapåse med skattepengar in i den verksamhet som barnet väljer i skolvalet, det kallas för skolpeng. Det här är en åtråvärd påse pengar, för det är den resurs skolorna har för att klara sin verksamhet. Ju fler barn, ju fler pengapåsar helt enkelt. Alla barn får samma summa i sin påse. Detta trots att alla barn har olika behov. Just den här aspekten av det svenska skolsystemet har vi skrivit om tidigare och är verkligen värt att fördjupa sig i, med tanke på det kompensatoriska uppdraget, men vi lämnar även den aspekten åt sidan den här gången.
Strängnäs kommun har nämligen ett beredskapsansvar att ta emot alla barn i sina verksamheter. Det har inte de fristående aktörerna. Därför kan de fristående aktörerna optimera sina klasser och sedan tacka nej till de elever som blivit över. Det här skapar en stabil ekonomi för de fristående aktörerna, eftersom de på förhand kan budgetera för hur många penga-påsar som kommer in till skolan. I deras ekonomier finns möjlighet till stabilitet, med förutsägbara intäkter och utgifter.
Inom den kommunala skolan råder det helt motsatta. Det är den kommunala skolan som får agera budgetregulator gentemot den fristående skolan. Här skiftar elevantalet år för år och blir eleverna färre så måste hela organisationen banta, skolor läggas ner och lärare sägas upp. När den fristående skolan kan optimera sina klasser med tex 25 elever i varje, måste den kommunala skolan lösa situationer där de tex har 38 elever i en årskurs. Det är såklart dyrare med 19 elever i varje klass, än med 25. Väljer kommunen att öka skolpengen, så ska de fristående aktörerna få exakt lika hög ökning.
För att den kommunala skolan ändå ska ha möjlighet till någon som helst framförhållning måste alltså den fristående skolan anmäla hur många platser de avser tillhandahålla i kommunen. Europaskolan hade kunnat vänta med att skola in barnen tills de fått godkänt på sin ansökan. Men de valde att skola in barnen trots att de inte fått något besked. Hade Europaskolan intentionen att själva bekosta barnens utbildning vid ett nej från nämnden?
Ilskan och frustrationen är mycket begriplig, men rikta den rätt! I ett system där den kommunala skolan är den ständiga förloraren måste vi kunna kräva mer från de fristående aktörerna. Miljöpartiet är övertygade om att förutsättningar och resurssättning i det svenska skolsystemet måste förändras. Vi behöver en bred och långsiktig överenskommelse för att skydda alla barns rätt till likvärdig utbildning!
Cathrin Vinge, gymnasielärare
Jan Rylander, adjunkt
Marguita Weckner, pensionerad socialarbetare
Bengt Andersson, pensionerad socialarbetare
Cathrine Netterstedt
alla engagerade i Miljöpartiet de gröna i Strängnäs
(Debattartikeln var först publicerad på Strengnäs Tidning den 24 september 2026)